Hästedal Stenön | Sköldinge

Beskrivning

Välkommen till en stor, egen ö i vackra Valdemaren där dina närmaste grannar är hägern, storlommen och fiskgjusen.
Nära Flen, Sörmlands hjärta, finner du det här vildmarksparadiset. Här kan du kan leva helt ostört på pendelavstånd från Stockholm.
Ön har en gedigen och spännande historia. Här finns bland annat spår av naturfotografen Jan Lindblads tigrar, sällsynta svampar och flera varsamt renoverade hus. En sjötomt utöver det vanliga.
Efter en kort tur med båt eller en liten färja når du din egen oas. Här kan hela familjen med flera generationer leva i harmoni med naturen.
På ön finns mycket goda förutsättningar för både fiske, kräftor och odlingar samt djur för den som vill ha det.
Men för dig som endast vill njuta av lugnet och den vackra naturen passar den här idyllen även utmärkt som fritidsbostad med året runt-standard.

På ön finns en huvudbyggnad med en stor veranda och utsikt mot sjön åt alla håll. Huset är varsamt renoverat till modern standard, men med traditionella metoder och material.
Här hittar du även en äldre lada som rustats upp grundligt. Den rymmer både boende och en ateljé med högt i tak och sagolikt ljus.
Vid Valdemaren och bara ett par kilometer från ön, ligger Stenhammars Slott där Kungen och Silvia tillbringar mycket tid.
För den som vill ha ännu mer utrymme för familj och gäster finns ytterligare en ö med en rustik timmerstuga, som bär på många historier. Den säljs som en separat fastighet, se separat annons.

Vi låter säljarna berätta:
Stenöns historia som den berättades för oss.
"Stenön och gårdarna runt omkring tillhörde Holbonäs troligen redan från 1400-talet. Holbonäs ägdes av släkterna Sparre, Lilliehöök, Ribbing, Wachtmeister, Wrangel och Mörner fram till 1905. Då köptes hela Holbonäs upp av skogsbolaget Backa Hosjö.
Klädeshandlaren Hill köpte Stenön från Backa Hosjö kring 1914. Han var den förste ägaren som var bofast på ön. Hill hade en herrekipering i Flen. På Stenön drev han ett litet jord- och skogsbruk.
I drängstugan bodde en dräng och en piga. De skötte en ko med kalv och en gris.

Hill hade en enkel färja för att kunna ta över maskiner till ön. Gustav Larsson på Rosendal kom över med sin häst och redskap och skötte plöjning och sådd.
1939 köptes Stenön av Frey och Irma Lindblad. Frey, som var sångpedagog, lät bygga om ladugården till studio/ateljé. Där kunde han ta emot sina sångelever. Ibland hade han upp till femton elever boende på ön.
Frey var en passionerad amatörmålare, inspirerad av impressionisterna. Frey var även en hängiven fiskare och flodkräftorna som Irma tillagade levererades till Östermalmshallen i Stockholm. Dessa var enligt ryktet de godaste kräftorna i hela landet.
En gång när Frey var ute och rodde sprang båten läck och började sjunka. Frey, som vanligt i kostym och plommonstop, tog i allt han hade och ropade “Finns det ingen jävel som kan hjälpa mig”. Den ende som hörde honom var prosten från Sköldinge, som kom till undsättning i sin eka. Och vilken syn som mötte honom! Frey stod med vatten upp till halsen, bara kravatten och kråsnålen syntes. Han lyfte på hatten, artig som alltid, och presenterade sig “ Frey Lindblad, sångpedagog”.

Frey och Irmas barn, Monica och Jan, var alltid ute på Stenön under somrarna och tog så småningom över ägandet, fastigheten ärvdes sedan av deras barn. Monica blev skådespelerska vid Riksteatern och fortsatte traditionen att leverera kräftor till Östermalmshallen ända in på 80-talet. Den största kräftan mätte 40 cm från stjärt till klospets!
Jan som först turnerade i folkparkerna som jonglör och skönvisslande fågelimitatör blev sedan naturfotograf och filmare. På Stenön väcktes hans naturintresse. Efter att ha studerat ugglor vid Stockholms universitet byggde han voljärer på ön för att studera ugglornas hörsel och syn. I studion
tränade han jonglering och utvecklade ett nummer på slak lina som han var ensam om i världen.
Jans första tre filmer är inspelade på Stenön: ”Så går en dag”, ”Den skimrande ängen” och ”Fjäril vingad”. Delar av senare filmer är också härifrån, till exempel ”Ett vildmarksrike” och ”Våra tigrar”.

På sjuttiotalet byggde Jan en timrad stuga på Lillön. Här kunde han i lugn och ro skriva på sina böcker och lyssna till Storlommen.
Den öppna spisen dekorerade han med koraller från Bonaire, en ö i karibiska havet där han hade filmat flamingos.

Stenön blev riksbekant i början av 80-talet när Jan födde upp tigrarna Lillan och Rani här. På ön kunde de vandra fritt. De blev inkallade till mat varje dag med en klocka de lystrade till. Det finns fortfarande spår av tigrarna, ett par klösmärken på dörren till sovrummet i huvudbyggnaden.
Äventyret med tigrarna blev såväl bok som en populär TV-film och det finns även en nyproducerad poddokumentär om det på https://podcasts.apple.com/se/podcast/p4-dokument%C3%A4r/id308491377?i=1000555784837

Det nuvarande livet på Stenön
"Vi köpte fastigheten 2007 och påbörjade då ett omfattande, men varsamt, renoveringsarbete med syfte att skapa en traditionell miljö där det ända går att leva bekvämt året runt. Det arbetet tog nästan 10 år. Mycket av det material som använts har sitt ursprung på ön, bland annat har det mesta av virket fällts och sågats upp i ett litet sågverk på ön.
Mycket energi har också lagts på att återskapa de ursprungliga ängsmarkerna. Däremot har övrig skog lämnats orörd och den är så nära urskog som man kan komma i Sörmland.
På ön finns bland annat den ovanliga och delikata blomkålssvampen, det är bara att leta runt rötterna på de gamla knotiga furor som växer överallt på ön.

Huvudbyggnaden har renoverats grundligt och bland annat fått kraftigt tilltagen cellulosaisolering i väggar, golv och tak.
Allt arbete har gjorts byggnadsvårdsmässigt och med traditionella material. Bland annat återfanns de gamla fönstren på fastigheten och renoverades.
Mycket annat material har vi hittat på auktioner och hos byggnadsvårdsintresserade runt om i Sörmland.

Det platsbyggda köket har utrustats med moderna maskiner och en vedspis. Husets värms av en fjärrstyrd luftvärmepump samt ett antal antika kaminer. Här finns också elelement som back up.
Under klinkergolven i hall och badrum ligger det elektrisk golvvärme. Även badrummet är platsbyggt med handfat och armaturer i koppar samt ett renoverat gjutjärnsbadkar, som ursprungligen stod hos borgmästaren i Sala.
För att fastigheten ska klara avloppskraven har eltoaletter installerats.

Den gamla ladugården, som Frey förvandlade till ateljé, har renoverats grundligt och kompletterats med ett kök och ett nybyggt badrum med eltoalett och kopparbadkar.
På vinden finns en verkstad med plats för mindre maskiner samt material. På gaveln har det också byggts en ny, stor vedbod samt ett förvaringsutrymme för maskiner.
Taket på ateljén är perfekt för den som vill bygga en stor solenergianläggning.
Även den gamla, rejäla, jordkällaren har fått en ordentlig uppfräschning och fungerar utmärkt för konserver med frukt och bär från skogarna på och runt ön samt för rotfrukter och vin.
Fastigheten har också kompletterats med ett antal nya hus i traditionell stil för att göra livet på ön mer praktiskt.
Här finns numera en rejält tilltagen sjöbod med plats för fiskeutrustning och kräftburar för det utsökta kräftfisket på det privata vattnet som omger ön. Här finns också utrymme för återvinningssortering och diverse större maskiner som kan behövas för jord och skog.
Ett stenkast från sjöboden ligger en nybyggd bod som idag används för förvaring, men som med enkla medel kan förvandlas till en verkstad.
I närheten av sjöboden återfinns en nybyggd rökanläggning där det både går att varm- och kallröka. Eftersom rökröret kan kylas med vatten från sjön går det att kallröka även under sommaren och många av de stora abborrarna från de egna fiskevattnen har rökts här.
Vi kan även rekommendera rökt sutare, som är delikatess! Gösen äter vi helst stekt och gäddan blir queneller eller paté.
Om ni bestämmer er för att ha en gris eller två kan ni göra utsökt bacon i röken.

Ett torrdass med utsikt över sjön samt urinseparering hör också till ”nymodigheterna”. Under den varma årstiden används därför eltoaletterna mycket sparsamt. Urinen från torrdasset förvandlas till gödning. Resten komposteras med köksavfall och växtdelar i en särskild anläggning. Det blir utmärkt matjord på ön.
För att stoppa mördarsniglarna har vi undvikit att frakta dit jord från landsidan. Det har hittills varit framgångsrikt, så ön er helt fri från dessa skadedjur.
Kompostjorden hamnar i den lättskötta trädgården där vi varsamt grävt fram det som fanns kvar av den ursprungliga trädgårdens pioner, rosor och syrener. Växter som antagligen planterades av Frey. Vi har också odlat örter, sallad, broccoli, potatis, jordgubbar och mycket annat. Vinbärsbusken
dignar av bär varje år! Äppelträd och ett par gamla plommonträd finns också på ön.

Till ön hör en stor bastu/badflotte som ligger precis nedanför huvudbyggnaden. Den går utmärkt att använda även under vintern, det är bara att plocka fram motorsågen och såga upp en vak i önskad storlek!
På somrarna simmar vi runt ön, hoppar från klipporna eller bryggorna och vandrar bland de märkliga stenformationerna inne på ön - jättelika flyttblock täckta av tjock mossa.
Hela arbetet ute på ön har syftat till att skapa en ostörd vildmarksmiljö där det går att leva bekvämt året runt utan att behöva åka in till ICA i Flen var och varannan dag. Lägger ni ner lite energi på odling samt skaffar bin, några höns, ett par grisar och några får samt pratar med någon granne om
jaktarrende så kommer ni att ha nog med fisk, kräftor, kött, bär, svamp och grönt för hela året!"